Förklaringar till bibliograferingskategorierna i Nya Lundstedt Dagstidningar

Ansvarig utgivare:

Här redovisas tidningens ansvariga utgivare, som man är skyldig att ha enligt Tryckfrihetsförordningen. Källa för uppgiften är normalt:

för tiden t.o.m. 1940:
registren över ansvarig utgivare på Justitiedepartementets tryckfrihetsexpedition. Registren finns i dag på Riksarkivet, men i arbetet har kopior av dessa (på KBs tidningsenhet) använts.

för tiden efter 1940:
register och handlingar på Patent- och registreringsverket, avdelningen för periodiska skrifter.

Om ingen uppgift återfunnits i dessa källor eller om möjlighet saknats att använda källorna har uppgift från tidningens redaktionsruta eller dylikt använts. I sådana fall markeras detta med T i kommentaren.

Fr.o.m. 1960-talet anmäler tidningarna också ställföreträdande ansvarig utgivare till PRV. Den uppgiften finns på registerkorten från PRV eller i tidningen. Förkortningen stf i kommentarfältet anger att det är en ställföreträdande ansvarig utgivare. Finns inte denna förkortning, så är det givetvis fråga om en ordinarie ansvarig utgivare.

Som datum anges registreringsdatum, också i de fall när utgivningsbeviset utfärdats lång tid innan dess tidningen börjat komma ut. Alternativt anges datum för första förekomst i tidningen, markerat med T i kommentaren. Det senare är vanligt för nyare tid. Skillnader mellan uppgiften från PRV och uppgiften från tidningen noteras ibland i kommentaren.

Under rubriken Titel redovisas den titel som anges i Justitiedepartementets papper fram till 1940. Denna titel kanske mest har kuriosavärde, men kan kanske säga något om personen i fråga. Efter 1940 redovisas i princip inga titlar.

A-region:

Här redovisas inom vilken A-region en viss tidning bör placeras. A-regionerna är en indelning av Sverige som gjorts av Tidningsstatistik AB för deras redovisning av upplagestatistik. Idag finns det 70 A-regioner, men man har tidigare haft andra indelningar med fler A-regioner. Det är möjligt att de nuvarande A-regionerna kommer att revideras, men vi använder dem sådana de ser ut idag.

Assimilerad tidning:

Här redovisas vilken/ vilka tidningar den beskrivna tidningen assimilerat, samt datum för sammanslagningen.

Bibliograferad period

Här redovisas den period för vilken en bibliografisk beskrivning har upprättats. Projektet Nya Lundstedt har visserligen till uppgift att bibliografera perioden 1900--1994, men i databasen ingår numera också den löpande bibliograferingen, det vill säga bibliograferingen av de dagstidningar som utkommer idag. Denna bibliografering görs i samband med mottagningen av pliktleveranser på Kungl. biblioteket. Detta betyder att vissa titlar, än så länge, endast har en löpande beskrivning. De kommer naturligtvis att få även en retrospektiv beskrivning så småningom.

Om en tidning börjar utkomma före 1900-01-01, bibliograferas perioden före detta datum endast undantagsvis.

Deltitel/Delar:

Här redovisas de fysiska delar en tidning har bestått av.

Delar har oftast samma eller nästan samma frekvens som själva tidningen. Om frekvensen är högst ett par gånger i veckan är det oftast fråga om en periodisk bilaga istället.

Redovisningssättet kan variera. Antingen kan en titelupptagning göras, eller så kan en redovisning ske endast av hur många delar tidningen består av ("Tidningen består av tre delar"). Hur redovisningen görs bestäms av bl.a. av hur görlig en detaljerad redovisning bedöms vara.

Källa är tidningen, om inget annat anges i kommentaren.

Edition till:

Här redovisas vilken annan tidning som den beskrivna tidningen har bedömts vara edition till.

Regeln för vad som är en edition är att maximalt 50 % av sidorna är förändrade i förhållande till huvudtidningen. Om 51 % eller mer skiljer används i stället termen närstående tidning.

I bedömningen är alla ändringar, hur små de än är, tillräckliga. Undantag är kolumntitlar, editionsbeteckningar, redaktionsrutor, tidningshuvuden och reklam för tidningen själv där endast tidningsnamnet skiljer. Skillnader i dessa uppgifter medför inte att i övrigt identiska sidor betraktas som ändrade.

Med kolumntitlar menas överskriften på en tidningssida, vanligtvis tidningens namn.

Exempel på editionsbeteckningar är:

Upplaga A, Uppl. B

* d.v.s. en eller flera stjärnor

. d.v.s. en eller flera punkter

+ d.v.s. ett eller flera plustecken

x d.v.s. ett eller flera kryss

Editionsbeteckningar kan också vara i klartext, t.ex. med angivande av vilken ort eller vilket område en edition är inriktad på.

Med redaktionsrutor menas det avsnitt i tidningen där uppgifter om redaktör, ansvarig utgivare, tryckeri, etc. återfinns.

Tidningshuvudet är den del på tidningens första sida där tidningens titel återfinns.

Reklam för tidningen själv där endast tidningsnamnet skiljer är t.ex. när det står "Prenumerera på X-posten" i den ena tidningen och "Prenumerera på Y-posten" i den andra.

Editionsbeteckningar:

Här redovisas vilka editioner utan egen titel den beskrivna tidningen har haft.

Ofta sker märkningen av editioner med t.ex. prickar, kryss, stjärnor, siffror eller bokstäver någonstans på tidningens första sida, men även omärkta editioner förekommer. Editionsbeteckningar kan också vara i klartext, t.ex. med angivande av vilken ort eller vilket område en edition är inriktad på.

Beteckningar m.m. som inte återfinns på själva tidningen redovisas inom hakparentes, t.ex. [innerstadsupplaga; A7].

För tidningar som trycker editioner på olika orter redovisas även tryckorten i samband med beteckningen.

Editionsbeteckningarna redovisas med angivande av vilken period de funnits.

Om en tidning utkommer i endast en edition, så uppmärksammas denna inte under Editionsbeteckningar. (Möjligen skulle en ensam edition kunna redovisas om den hade någon form av editionsbeteckning, men vanligtvis finns ingen sådan.)

Om samma tidning får ytterligare en edition, så förtecknas både denna nya edition och den (enda) edition som redan tidigare fanns. Detta görs för att få en samlad bild av de editioner som finns vid en viss tidpunkt.

Skulle en av de två editionerna åter försvinna redovisas inte den enda kvarvarande editionen.

(Tyvärr finns det äldre registreringar som inte följer denna regel. De skall förhoppningsvis ändras efter hand.)

Under sommarmånaderna kan vissa editioner utgå, vilket inte alltid redovisas. Generellt kan sägas att redovisningen av sådana avvikelser är mer noggrann för uppgifter från och med 1995.

För äldre tid kan det ibland vara svårt att spåra editioner, eftersom de inte levererats eller sparats. Man har dock hjälp av Inländsk tidningstaxa och dess föregångare Taxa å inländska tidningar och andra periodiska skrifter där tidningarnas editioner ibland redovisas.

Källa är tidningen, om inget annat anges i kommentaren.

Editionstitlar:

Här redovisas vilka editioner med egna titlar den beskrivna tidningen har. Editioner med egna titlar har egna bibliografiska beskrivningar. För editionsregler, se Edition till.

Efterföljare:

Här redovisas tidningens närmaste efterföljare, inte alla släktingar framåt.

Frekvens:

Här redovisas vilken frekvens tidningen har haft. Redovisningen är uppdelad i: antalet nummer per vecka, t.ex. 5/v (månad och år förekommer också, t.ex. 3/m eller 9/år)

vilka veckodagar tidningen utkom (må, ti, on, to, fre, lö, sö)

vilken tid på dagen tidningen utkom (morg, f m, mid, e m, kv)

Tiden på dagen registreras inte alltid. Ibland saknas uppgift om detta. Det är också tydligt att man vid olika tider haft olika uppfattning om vad som är morgon, förmiddag, etc. Några vetenskapliga definitioner förefaller inte finnas. Om även klockslag anges i källan har det medtagits i kommentaren.

Tillfälliga avvikelser förorsakade av helger etc. registreras inte.

Fullständig titel:

Här redovisas tidningens hela titel, inklusive undertitlar. Dessutom tas hänsyn till alla förändringar i interpunktionen. Sådana delar av titeln som kan beskrivas som "skryt" eller inte tillför någon information kan uteslutas. Ett exempel på det senare är Dagens nyheters Sveriges största morgontidning.

För att redovisa skillnader i typsnitt och/eller typstorlek i titeln används snedstreck. Däremot redovisas inte radbrytningar i titeln med snedstreck. Förändringar i tidningshuvudets utseende som inte ger utslag i titeln noteras ibland i kommentaren.

Källa är tidningen, om inget annat anges i kommentaren.

Färg:

Här redovisas vilken kapacitet tidningens tryckeri har när det gäller tryckning med olika färger. Man utgår alltså inte från hur det ser ut i tidningen, utan använder vanligen uppgifter från Svensk annonstaxa. En tidning kan ha skaffat sig utrustning för att trycka fler färger än svart, men sedan aldrig eller sällan utnyttja den. I sådana fall blir det nästan omöjligt att sätta ett startdatum om man skall utgå från hur det ser ut i tidningen.

De varianter som förkommer är svart, svart + 1, svart + 2 och svart + 3.

Om det saknas uppgift i Svensk annonstaxa om tryckeriets kapacitet, men det syns i tidningen att man trycker i mer än svart kan man utgå från detta.

Föregångare:

Här redovisas endast tidningens närmaste föregångare, inte alla föregångare bakåt i tiden.

Förlag:

Här redovisas vem som äger en viss tidning. Ibland, i synnerhet i början av en tidnings livstid, är det en enskild person som äger tidningen. Också hans/hennes namn tas in under den här rubriken. Om ägaren är en juridisk person anges även förlagssorten, som är detsamma som förlagets postadress, om denna är känd.

Är ägaren en fysisk person anges tidningens första utgivningsningsdag som datum vid uppgiften. Blir ny fysisk person ägare anges datum för ägarbyte så noggrant som möjligt.

Är ägaren juridisk person anges som datum bolagets, andelsföreningens etc. inregistreringsdatum som datum vid uppgiften.

Som källa anges det ställe man fått fram uppgiften, t.ex.

Bolagsbyråns arkiv, RA
Samling av anmälningar till handelsregistren

Överallt är det dock angeläget att vara uppmärksam på språkbruket i de källor man går till. Oftast står väl "ägare" eller "förläggare" i källorna. I Annonstaxan, däremot, hittar man uppgift om ägare under rubrik Utgivare (jfr namnet Tidningsutgivarföreningen).

SA = Samling av anmälningar till aktiebolagsregistret och andra företagsregister och föregångare till denna med andra titlar

ID-titel (ID-år):

ID-titeln är det/de dominerande ordet/orden i tidningens fullständiga titel, som den föreligger i tidningshuvudet på tidningens 1:a sida, t.ex.
VERDANDISTEN organ för nykterhets-orden Verdandi
ID-titel: VERDANDISTEN ID-titeln skrivs utan punkt och bindestreck, även om detta finns i förlagan, t.ex.
Örnsköldsviks-Posten.
ID-titel: ÖRNSKÖLDSVIKSPOSTEN

Undantag från den regeln är fall analoga med
Lilla Edet-Posten
ID-titel: LILLA EDET-POSTEN

(Alternativet LILLA EDETPOSTEN är möjligen roligt, men inte särskilt bra.)

Finns titelvarianter med både gammal- och nystavning, används titelvarianten med nystavning som ID-titel, t.ex. i förlagan
Vesternorrlands Allehanda...Västernorrlands Allehanda
ID-titel: VÄSTERNORRLANDS ALLEHANDA

Finns enbart titelvariant med gammalstavning, används den, t.ex.
HERNÖSANDSPOSTEN HALFVECKOUPPLAGAN

ID-år:

Tidningstiteln åtföljs av ett årtal inom parentes. Detta är det så kallade ID-året, som anger tidningens startår och särskiljer den från andra tidningar med samma titel. Med startår menas här det år då de första ordinarie numren av en tidning kom. Ofta utgavs provnummer i slutet av ett år och ordinarie utgivning påbörjades först följande år, t.ex.

VÄSTERNORRLANDS ALLEHANDA (1874)
Provnumret kom i december 1873, men tidningen började komma ut regelbundet i januari 1874

Ibland hjälper dock inte ens ID-året för att särskilja likalydande titlar. Så finns det t.ex. två Göteborgstidningen (1902). De åtskiljs, som alla titlar i Nya Lundstedt, med för titlarna unika ID-nummer, 2500 respektive 379

ISSN/ONR:

ISSN och objektnummer (ONR) används i Nya Lundstedt för att åstadkomma länkar till poster i LIBRIS. ISSN (International Standard Serial Number) är ett nummer som seriella publikationer kan tilldelas. I Sverige görs detta av den svenska ISSN-centralen vid Kungl. biblioteket, ISSN Sverige. Alla nu levande svenska dagstidningar har tilldelats ISSN.

Objektnummer är ett av LIBRIS-systemet framställt unikt nummer som alltid börjar med "99-". När avslutade svenska dagstidningar katalogiseras i LIBRIS tilldelas de ett objektnummer.

Kommentar:

Här redovisas generella kommentarer. Kommentarer ges för övrigt i anslutning till den uppgift de berör.

Litteratur:

Här redovisas huvudsakligen litteratur som använts vid bibliograferingen och som hänvisas till i kommentaren, ofta i förkortad form. Ambitionen är alltså inte att förteckna allt som skrivits om en viss tidning. För mer heltäckande presshistoriska/-vetenskapliga översikter se: Rydén, Per, Anteckningar till en svensk presshistorisk bibliografi. Lund, 1971.

Sundin, Staffan, Ytterligare anteckningar till en svensk presshistorisk bibliografi : en inventering av litteratur utgiven 1760-1994. Göteborg, 1995.

Löpsedlar:

Här redovisas det kända beståndet av löpsedlar. Eftersom löpsedlar förr inte insamlades och sparades med någon större noggrannhet, så går det oftast inte att säga när en tidning började med löpsedlar. Det går inte heller idag att vara säker på att alla löpsedlar levereras från tryckerierna.

För beståndet före 1979 används standardfrasen "Förmodligen med luckor" och periodangivelserna är ungefärliga. De fysiska exemplaren har inte undersökts.

Källor:
KBL = KBs löpsedelssamling
PAL = Pressarkivets löpsedelssamling

Närstående tidning:

Här redovisas den/de tidning/-ar som har sidor gemensamma med den beskrivna tidningen (som betraktas som ett slags huvudtidning), under förutsättning att andelen ändrade sidor är 51 % eller större.

I vissa fall kan man inte avgöra något hierarkiskt förhållande mellan två titlar och således inte utnämna någon huvudtidning. Då står det Närstående tidning på båda titlarna.

Närstående tidning till:

Här redovisas vilken tidning den beskrivna tidningen (som betraktas som ett slags underordnad tidning) har gemensamma sidor med, under förutsättning att andelen ändrade sidor är 51 % eller större.

Organisationsanknytning:

Här redovisas en tidnings eventuella anknytning till en organisation.

Periodiska bilagor:

Här redovisas alla bilagor tidningen har haft, under förutsättning att de har egen titel och kommer ut minst 6 gånger per år. Frekvensen kan eventuellt tillfälligt tillåtas vara lägre än 6 gånger per år. Om frekvensen är samma eller nästan samma som tidningens är det oftast fråga om en del istället.

Normalt redovisas endast periodiska bilagor som medföljer tidningen utan extra kostnad. Ofta har det varit möjligt för prenumeranter att mot ett pristillägg få t.ex. en tidskrift tillsammans med tidningen, men sådana "tilläggsprenumerationer" redovisas normalt inte.

För att redovisa skillnader i typsnitt och /eller typstorlek i bilagans titel används snedstreck. Däremot redovisas inte radbrytningar i titeln med snedstreck.

Vissa delar i titeln kan uteslutas, t.ex. tidningens namn. I vissa fall då titeln varierar från vecka till vecka kan en slags stabil nyckeltitel anges.

Många bilagor gör uppehåll under sommaren. Detta registreras normalt inte.

Bilagetyp anges med en av de nedanstående beteckningar eller en kombination av dem, t.ex. bil, båt, hus (med kommatecken och mellanslag emellan).

Beteckningar:
affärer, allmän, annonser, arbete, barn, bil, båt, data, ekonomi, familj, fastigheter, fiske, hem, humor, hus, hälsa, industri, IT, jordbruk, kultur, kvinnor, lokal, lokaler, motor, män, nöjen, regional, religion, resor, senior, skogsbruk, sommar, spel, sport, teknik, trav, TV, ungdom

Källa är tidningen, om inget annat anges i kommentaren.

Politisk tendens:

Här redovisas uppgifter om vilken politisk tendens en tidning i olika källor har uppgivit sig ha. Det gäller alltså inte att utreda tidningens "egentliga" uppfattning. Möjligen kan funderingar kring detta ibland återfinnas i kommentaren.

Om tidningen inte anger sin politiska tendens med någon användbar term, som t.ex. liberal, moderat höger eller socialistisk, utan i stället redovisar den i resonerande text, så kan det ändå ibland gå att närmare bestämma en lämplig term. I sådana fall ges hänvisning till det nummer av tidningen ur vilket uppgiften "extraherats". Ibland kan dock ett kortare eller längre citat vara det enda användbara redovisningssättet.

Om olika källor anger olika politiska tendenser för samma år, så har samtliga uppgifter redovisats med angivande av källa.

För varje uppgift anges start- och slutår. I kommentaren kan ett mer exakt datum för en förändring anges.

För tiden före 1906 är det möjligt att hitta uppgifter om politisk tendens i tidningen själv eller i artiklar om tidningen. Däremot finns inte någon standardkälla.

Åren 1906, 1908, 1910, 1912 finns det i Skandinavisk annonstaxa (SKAT) en särskild kolumn för politisk tendens. Det är dock inte säkert att alla tidningar meddelat SKAT denna uppgift.

Fr.o.m. 1914 finns det i Svensk annonstaxa (SVAT) en särskild kolumn för politisk tendens. Det är dock inte säkert att alla tidningar meddelat SVAT denna uppgift.

Fr.o.m. 1941 kan man också hitta uppgift om politisk tendens i TS-boken. Inte heller här är det säkert att alla tidningar lämnat uppgift.

SVAT = Svensk annonstaxa
SKAT = Skandinavisk annonstaxa
TS = TS-boken

Pris:

Här redovisas, om inget annat anges, priset i kronor och ören för en helårprenumeration vid årets början, inklusive eventuella befordringsavgifter. Förändringar under året redovisas i regel inte.

Om inget annat anges i kommentaren så har följande källor använts:

t.o.m. 1985 Inländsk tidningstaxa och dess föregångare Taxa å inländska tidningar och andra periodiska skrifter

1986--1990 Postens tidningskatalog

1991 och senare har uppgiften hämtats från själva tidningen eller erhållits vid samtal med tidningens redaktion.

I Inländsk tidningstaxa finns från och med 1921 en speciell kolumn för pris vid abonnemang direkt hos utgivaren. Detta pris har endast använts om pris för postprenumeration saknas.

Lösnummerpris redovisas normalt endast när uppgift om årspris saknas. Att ett helårspris har angetts innebär naturligtvis inte att tidningen i fråga utkom under ett helt år.

Ibland redovisas två olika priser i Inländsk tidningstaxa, dels priset för själva tidningen, dels för tidningen med en eller flera bilagor. I sådana fall tas normalt endast det rena tidningspriset med i Nya Lundstedt. Oftast rör det sig om någon sorts "samprenumeration" på två separata publikationer.

För tiden före 1900 har prisuppgift ofta hämtats ur Bernhard Lundstedts Sveriges periodiska litteratur.

För äldre tid gäller andra benämningar på mynt t.ex. riksdaler, daler och skilling. Priset har även här angivits på nutida vis med två decimaler, t.ex. 1,32, trots att de äldre systemen kanske inte alltid var decimalsystem. T.ex. var vid en tidpunkt 1 riksdaler = 48 skillingar och1 skilling = 12 runstycken.

De myntbeteckningar som finns i källan anges i kommentaren till prisuppgiften, t.ex. 1,32 rdr/sk. bko för 1 riksdaler 32 skilling banko. De använda förkortningarna återfinns i förkortningslistan och är desamma som används i Bernhard Lundstedts Sveriges periodiska litteratur.

En utförlig översikt över svensk mynthistoria med detaljer om olika myntbeteckningar finns hos Kungl. Myntkabinettet - Sveriges Ekonomiska Museum, under rubriken Historien om svenska pengar. Avsnittet Medeltidsräkningens slut - och nya problem är kanske av särskilt intresse.

ITT = Inländsk tidningstaxa och dess föregångare Taxa å inländska tidningar och andra periodiska skrifter.

Provnummer:

Här redovisas under vilken period tidningen utgav provnummer, samt hur många dessa provnummer var. Provnummer har väl oftast använts av tidningen för att undersöka förutsättningarna för en regelbunden publicering. Dessa nummer har ofta, men inte alltid, en annan frekvens än vad tidningen senare har under sin "ordinarie" utgivningsperiod.

Om tidningen själv har betecknat vissa nummer som provnummer, så redovisas de oftast här. I vissa fall kan några nummer av tidningen redovisas här, även om de inte bär beteckningen provnummer.

Redaktionsort:

Här anges den ort där tidningen har sin huvudredaktion. Lokalredaktioner tas normalt inte med.

När det gäller editioner med egna titlar, kan dessa ibland ha en egen redaktion, som står för det lokala materialet, medan en huvudredaktion (ofta på annan ort) producerar större delen av tidningen. I sådana fall kan båda orterna redovisas, men det beror mycket på källorna hur man gör i ett enskilt fall.

Källa är tidningen, om inget annat anges i kommentaren.

Redaktör:

Här redovisas tidningens redaktör, huvudredaktör eller chefredaktör. Ingen kommentar lämnas om vilken av dessa tre titlar det är som används i källan.

Saknas en person med någon sådan titel under en period, kan i stället t.ex. redaktionschef , redaktionssekreterare eller ansvarig utgivare redovisas för denna period. I sådana fall redovisas personens titel under rubriken Annan titel.

Normalt redovisas endast en person som redaktör, men ibland kan det vara svårt att avgöra vem av flera nämnda personer som fyller denna funktion. I källan kan det t.ex. stå "Redaktion:" följt av flera namn. I sådana fall kan flera namn redovisas för en och samma period, med "Redaktion:" i kommentaren.

Källa är tidningen, om inget annat anges i kommentaren.

Samarbete:

Här redovisas ytligare samband mellan tidningar, t.ex. om två tidningar som ges ut av olika förlag, men har visst gemensamt material.

Satsyta:

Här redovisas de regelbundet förekommande satsytorna. Vad regelbundet innebär kan förstås diskuteras, men för en ofta utkommande tidning räcker inte några få förkomster per år, utan det bör snarare vara ett par gånger per månad, helst varje vecka.

Mätningarna har gjorts på tidningens sista sida och avser alltså den yta där tryck (text och/eller bilder) förekommer.

Måtten (i centimeter) grupperas från minsta till största bredd, t.ex. 40x30, 43x35. Finns under en period format med samma bredd men med olika höjd, redovisas formaten där från minsta höjd till största höjd, t.ex. 40x30, 45x30.

I övergången mellan två redovisningar/poster är det ofta så att ett format som tidigare förekommit regelbundet inte försvinner tvärt, utan snarare "ebbar ut". Likaså kan ett nytt format starta med ganska gles förekomst, för att senare bli stabilt och regelbundet. De start- och slutdatum som anges skall därför tas med en nypa salt.

Sidantal:

Här redovisas det normala sidantalet eller det intervall inom vilket sidantalet varierar.

Redovisningen sker på två olika sätt:

För äldre tider gällde att sidantalet var stabilt, från början 4 sidor och sedan kanske 6-8 sidor. För denna tid har start- och slutdatum redovisats.

Senare varierar sidantalet allt kraftigare i takt med att nya pressar införskaffas på tidningarna. Därför redovisas sidantalet för denna senare tid med hjälp av stickprov. Största intervall mellan stickproven är 5 år och det är vanligtvis år som slutar på 0 och 5 som använts. Mätningen har normalt gjorts på första hela veckan i mars (måndag--söndag) det aktuella året. Om tidningen har en frekvens på 3 nummer i veckan eller glesare har dessutom veckan före och efter ordinarie mätvecka använts.

Språk:

Anmärkning om språk i den bibliografiska beskrivningen görs i två fall:

a) När tidningen i huvudsak är skriven på ett annat språk än svenska, t.ex. Liberación eller Ruotsin Suomalainen.

b) När tidningen till sin karaktär är tvåspråkig, t.ex. Haparandabladet.

Enstaka sidor eller spalter på främmande språk bortser man från i det här sammanhanget.

Sätteri:

Här redovisas tidningens sätteri om den inte sätts där den trycks.

Källa är tidningen, om inget annat anges i kommentaren.

Tryckeri:

Här redovisas uppgift om tryckeri som i första hand hämtats från tidningen. Råder det någon oklarhet om t.ex. tryckeriets namn eller tryckort kan uppgiften ha hämtats från de trycklistor som tryckeriet skickat till KB tillsammans med tidningen. Dessa trycklistor finns arkiverade på KB.

En tidning kan vid en och samma tidpunkt ha flera tryckerier, men detta gäller mest stora rikstäckande tidningar. Vidare kan under Tryckeri redovisas om t.ex. periodiska bilagor trycks av annat tryckeri än tidningens ordinarie tryckeri. Däremot specificeras inte alltid vilken eller vilka bilagor det gäller.

Källa är, som sagt, tidningen, om inget annat anges i kommentaren.

TL = trycklistor på Kungl. biblioteket

Tryckeriutrustning:

Här redovisas de uppgifter om tryckeriutrustning som hittats i t.ex. jubileumsnummer och andra översikter. Ambitionen har inte varit att hitta allt, utan att ta med det man ändå hittar vid letandet efter andra uppgifter.

Eftersom olika källor är olika noggranna i redovisningen av uppgifterna, så kan säkert t.ex. samma sorts tryckpress redovisas med skiftande benämningar för olika tidningar. Något försök till standardisering har inte gjorts.

Typ:

Här redovisas vilken sorts publikation det är fråga om, dagstidning, veckotidskrift, eller annat.

Typsnitt:

Här redovisas när tidningen övergick från fraktur till antikva. Detta gäller den normala texten och inte enstaka annonser där fraktur kanske länge användes som ett "dekortypsnitt".

Uppgår i:

Här redovisas vilken tidning den beskrivna tidningen uppgår i, samt datum för sammanslagningen.

Upplaga:

Här redovisas tidningens upplaga i antal försålda exemplar per dag, d.v.s. tidningens nettoupplaga, om denna är känd. Om uppgiften avser bruttoupplaga eller postupplaga redovisas detta med ett B respektive ett P i kommentaren. För äldre tid framgår det ofta inte vilken typ av upplaga som avses. Saknas uppgift för ett visst år registreras heller ingen uppgift för detta år.

Om olika källor anger olika upplageuppgifter för samma år, så har samtliga uppgifter redovisats med angivande av källa.

Från och med 1942 används, om inget annat anges, Tidningsstatistik AB:s siffror hämtade ur TS-boken och TS-tidningen. Till och med 1995 gäller siffrorna första halvårets genomsnittsnettoupplaga. Från och med 1996 är det genomsnittsnettoupplagan för hela året.

Före 1942 används flera olika källor och uppgifterna från denna period bör användas med stor försiktighet. De är dels ofta inte kontrollerade av någon utomstående, utan bygger helt på vad tidningen själv uppgett, dels är de ofta svåra att tidsbestämma. Det är inte heller lätt att veta vilken typ av upplaga det rör sig om, den tryckta bruttoupplagan, nettoupplagan, eller något annat. Den enda någorlunda kontrollerade upplagesiffran för denna tid är den så kallade postupplagan, d.v.s. den delupplaga som expedierades via postkontoret, för vilken intyg kunde utfärdas angående upplagans storlek. Hur stor del av totalupplagan som utgörs av postupplagan går dock ej att uttala sig generellt om.

I vissa årgångar av Svensk annonstaxa och Skandinavisk annonstaxa under perioden 1904—1912 finns en sammanställning av upplageuppgifter. Detsamma gäller Gumælii valda tidningslistor från 1911 och Newspaper advertising in Sweden från 1913 , båda utgivna av Gumælius annonsbyrå. Emellertid finns inte uppgifter för alla tidningar och alla år. Eftersom det är osäkert vilket år dessa uppgifter avser, anges året för själva annonstaxan.

I Svensk annonstaxa finns till och med 1926 längst bak en avdelning med annonser. Här kan man ibland hitta upplageuppgifter. Eftersom det är osäkert vilket år dessa uppgifter avser, anges året för själva annonstaxan. Man kan förmoda att uppgiften ofta gäller föregående år, men i vissa fall har det visat sig den gäller för samma år som står på annonstaxan. Sådana annonser finns även i Skandinavisk annonstaxa.

För åren 1927-1933 och 1943-1952 finns Upplageuppgifter från svenska tidningar och tidskrifter. Årgångarna 1931-1933 av denna innehåller ofta detaljerade uppgifter angående delupplagor, pappersåtgång m.m. I sådana fall har dock endast genomsnittsnettoupplagan redovisats.

Perioden 1934-1941 är mycket fattig på källor. Ibland kan uppgifter hittas i monografier eller jubileumsartiklar.

I själva tidningen, dels i jubileumsnummer, dels i egenannonsering (t.ex. prenumerationsanmälan) hittar man ibland upplageuppgifter.

Även upplageuppgifter för tiden före 1900 tas med, om de dyker upp vid bibliograferingen.

B = bruttoupplaga
P = postupplaga, d.v.s. den delupplaga som expedierades via postkontoret och för vilken intyg kunde utfärdas angående upplagans storlek
SKAT = Skandinavisk annonstaxa
SVAT = Svensk annonstaxa
GUM = Gumælii valda tidningslistor (1911) och Newspaper advertising in Sweden (1913)
USTT = Upplageuppgifter från svenska tidningar och tidskrifter

Utgivningsperiod:

Här redovisas tidningens start- och slutdatum. Tidningar som upphörde att utkomma före 1900-01-01 finns än så länge inte med i basen ens på titelnivå. Detta kan komma att ändras.

Utgivningsuppehåll:

Här redovisas oftast endast mer långvariga utgivningsuppehåll, alltså inte endast ett eller ett par nummer.

Övrig redaktion:

Här redovisas ibland andra medlemmar av redaktionen än redaktören/chefredaktören. Upplysningar om den övriga redaktionen är ofta svåra att hitta och ännu svårare att tidsbestämma. Därför saknar denna kategori oftast innehåll.

Källa är tidningen, om inget annat anges i kommentaren.

Övriga tekniska hjälpmedel:

Här redovisas tekniska hjälpmedel med undantag för det som rör tryckeriet. Ambitionen är inte att hitta alla sådana uppgifter, utan endast att redovisa det som dyker upp i samband med den övriga bibliograferingen. Övriga uppgifter:

Här redovisas uppgifter som inte passar in i någon av de övriga kategorierna. De redovisas inte i någon datumordning.

Sidan skapad Fri Nov 15 01:32:29 CET 2019
© 2019 Kungl. biblioteket / Tidningsenheten (Fr├ągor och information: te@kb.se)
Projektet Nya Lundstedt har finansierats med medel från
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond